Herman.

Började med att träna Häråt (kommandot blir nog Häråt i stället för Vänta). Idag var det varannan gång syndrom då jag fick dra i linan ena gången och nästa räckte det med att jag ropade ett antal gånger så vände Herman upp mot mig. Så det verkar som om han börjar förstå vad det är jag vill. Man ser också på honom att han lyssnar, men det kan vara att han är osäker då momentet är nytt för honom, eftersom han vissa gånger simmar vidare utan att vända upp. Jag har ju gett honom korv även när jag fått dragit i linan, detta för att berömma just vändningen. Nu när Herman verkar förstå vad jag är ute efter så tyckte Pelle att jag inte skulle ge honom någon korv om han inte vände upp, och inte heller dra i linan, utan bara kasta i apporten igen då han kommer tillbaks och göra ett nytt försök. Skickade Herman igen och han simmade ut utan att vända upp trots att jag bad honom. Drog inte i linan utan lät honom ta apporten. När han kom tillbaks så sade jag ingenting utan tog apporten och slängde i den igen. Kommenderade Häråt OCH Herman vände upp nästan på en gång, duktiga killen. Avslutade där.

Avslutade hela träningen med att han fick Söka apport, ett moment han gillar skarpt, Söka apport och båten är hans favorit grenar. Den första låg alldeles runt hörnet, ingen match för super duktiga Herman. Den andra var ”svårare” då den låg bakom två stora båtar som låg bredvid varandra och Herman fick simma en bra bit för att hitta apporten, men Herman tog det omedelbart. Som sagt, Herman skulle kunna simma till döds då han inte ger sig då jag bett honom söka apport och han letar MYCKET bra.

Melwin.

Melwin tar nu repet utan problem och kampar dessutom med det på land och även med motstånd i vattnet. Melwin börjar nu förstå att han skall in med apporten/repet i fot position men kan tappa/släppa den vid sättningen. Idag tappade han dummyn men satt kvar och tog upp den då Pelle kommenderade apport igen. För det mesta så släpper han den inte alls nu.

Hopp från brygga är absolut inga problem alls längre. Visserligen kommer inte detta moment förrän i Elitklassen, men det gäller att vara före. Tyvärr gjorde jag inte detta med Herman, men något jag kommer att göra med nästa hund. Med Herman var ju allt detta med vattenarbete nytt för oss alla. Nu med Melwin har man ju lite mer kött på benen. Melwin slänger sig nu i utan att tveka. Det gjorde susen då Pelle hoppade i och tog apporten innan Melwin hann fram då han sprang av bryggan för att simma ut från land och ta den. Pelle bad honom denna gången att hoppa INNAN han slängde i apporten, ett lite tvekande, men så hoppade han och belöningen kom direkt med att Pelle slängde ut apporten. Detta med att hoppa utan att det finns en apport/retning ute i vattnet kommer ju i båtmomentet i Eliten. Så just momentet hopp är ju bra att lära in redan nu.

Det gick bra första gången när Pelle skulle simma fot ut ca 10 meter för att Melwin sedan skall vända och dra in Pelle mot land. Det enda var att Pelle simmade mycket snett. Andra gången så trasslade Melwin och började klättra på Pelle som sade åt honom att så gör man inte och då ville Melwin helst inte simma ut med Pelle igen. Lockade med apporten och sedan även en korv bit i handen och då gick det bättre.

Sök apport har inte Melwin riktigt förstått eftersom han inte ser apporten. Backade idag med detta moment. Pelle vände bort Melwin så han inte såg att jag lade ut apporten och när Pelle vände sig om med Melwin så SÅG Melwin apporten då Pelle skickade honom sök apport. Detta gör vi för att Melwin senare skall förstå att det FINNS en apport ute i vattnet, men att det inte alltid är säkert att man ser den. Nästa gång skall han få se halva apporten och till slut helt gömd.

Tävla.

Jag har inte tänkt tävla med Herman i år utan fortsätta träna flitigt nu under hösten/vintern så att han är startklar tidigt nästa sommar. Såg i vattenbestämmelserna att man måste tävla med godkänt inom 2 år, annars måste man tävla om med godkänt i klassen under. Alltså för vår del måste jag tävla i Öppen klass igen med godkänt innan jag får tävla i Eliten. Eftersom vi inte hann träna eller tävla förra året pga. av renovering av huset så måste jag egentligen tävla i Elitklassen innan den 8 augusti i år, och det hinner jag inte. Så jag får börja med att tävla om Öppenklass och sedan Eliten.

Pelle har tänkt att SoR provet och sedan tävla i Startklassen då vi åker till Newfoundlandshundens dag, sista helgen i augusti. Detta för att Pelle skall få känna på hur det är att tävla i vattenarbete då han aldrig gjort detta. Även för att se hur Melwin beter sig under en tävling. Bra också att få veta vad som behöver läggas ner mer jobb på. Pelle tävlar alltså inte för att bli godkänd, även om det skulle vara roligt. Ja vi får se hur mycket Melwin kan av momenten i Startklassen då det är tävlingsdags och vilka chanser han har då. En bra ”träningstävling” blir det i alla fall.

Christel

Ja, då har vi varit nere vid sjön för att träna lite vattenarbete. Jag tränade enbart det nya kommandot i vattnet Vänta. Jag hade ju tänkt ta en spårlina som jag skulle ha för att kunna stoppa Herman då han simmar ut och på det viset få honom att vända sig upp mot mig då jag säger Vänta och på så vis sedan kunna visa med handen vilken apport han skall ta, antingen Höger eller Vänster.

Jag slängde ut två apporter och satte på Herman långlinan och sade Apport. Han rusade ut i vattnet och när han simmat mot ”fel” apport så sade jag Vänta och lade även till Häråt, men Herman ville inte lyssna utan simmade vidare. Jag drog då i linan och ”tvingade” honom att vända om mot mig och han fick beröm. Problemet här blev att han riktade in sig på ”fel” apport i alla fall trots att jag visade med handen. Jag stoppade honom igen för att han skulle förstå att det var fel apport och att det var nästa apport han skulle ta, men Herman struntade fortfarande i det hela. När jag dragit i linan tre gånger för att få honom att förstå, så struntade han i att ta någon av apporterna och simmade tillbaks. Jag insåg då att jag INTE kan köra TVÅ olika moment samtidigt. Alltså moment Vänta/Häråt och momentet Höger eller vänster.

Så det fick bli ett moment åt gången och EN apport då jag skulle börja träna in Herman på Vänta/Häråt Vet inte än vilket ord just detta moment kommer att bli. Häråt bara kom av sig själv efter det att jag sagt Vänta. Jag kastade ut apporten och skickade honom. När han började simma efter några steg så sade jag Vänta/Häråt, men Herman lyssnade inte och jag fick dra i linan så han vände upp och fick då mycket beröm och sade sedan apport och han fick hämta apportbocken. Jag höll på så ett antal gånger, men Herman fattade fortfarande inte riktigt utan att jag drog i linan. Jag kastade inte apporten långt ut efter som det blev en del träningar ut i vattnet. Sista gången så kunde jag SE att Herman i alla fall ”reagerade” då jag ropade Vänta/Häråt, även om han INTE vände sig om förrän jag drog i linan, men ett litet framsteg i alla fall. Avslutade där och får fortsätta en annan dag igen.

Att jag inte tränar detta moment Vänta/Häråt på land beror på Hermans känsliga framben. Jag har ju fått ge upp träning inför Lydnadsklass 2 som jag tänkt köra efter vårt LP 1, då det bla är snabb inkallning med tvära stannande på tex Inkallning med ställande. Likadant hoppet i klass 2, där skall han hoppa både på dit vägen och tillbaka vägen. Det räcker med några gångers träningar av dessa moment så haltar Herman. Om jag skall lägga ut två apporter som Herman älskar att hämta och samtidigt be honom vänta och vända sig om så blir det tvära stanningar och tvära kast då allt går så mycket fortare på land. Det är mer skonsamt för Herman att jobba i vattnet även om Herman blir tröttare av att simma ut ett flertal gånger under träningen och det kanske kommer att ta lite längre tid, så får jag ta det.

Pelle tränade ingångar, alltså att Melwin skall komma upp i fot positionen MED apporten i munnen kvar. Det tog några gånger innan Melwin fattade att han skulle behålla apporten i munnen hela tiden och sätta sig fot med den i munnen. Men till slut fattade han, duktig kille. Pelle tränade också på att Melwin skall simma fot tillsammans med Pelle och det gick bra. Sök apport har inte Melwin riktigt fattat än. Man slänger ju ut en apport som INTE hunden ser vart den hamnar i vattnet och sedan skickar man ut hunden med kommandot Sök apport. Hunden skall då simma ut och leta efter. Pelle måste följa med Melwin ut en bit i vattnet och då simmar Melwin ut och han blir SÅ glad då han helt plötsligt ser att det ligger en apport där ute i vattnet, ha ha ha. Ja det kommer nog snart..

Melwin fick också hoppa från bryggan och det gör han som sagt kanon snyggt. Han har ju tvekat några gånger och försökt smita genom att gå av bryggan och springa tillbaks till land och där simma ut för att ta apporten i stället. Pelle har då hoppat ifrån bryggan och tagit apportbocken före Melwin så han förstår att han måste hoppa om han skall få apporten. Idag var det INGA tveksamheter, Melwin hoppade omedelbart,

Christel med två blöta  och trötta hundar.

Ja här var det mycket länge sedan man uppdaterade. Fick en påminnelse från Annika med Älsa och Ästher och tänkte att nu måste jag ju bara skriva om vad vi sysslar med. Tyvärr kommer inga bilder då jag har bytt program för uppdatering och måste fixa det först.

Vi har äntligen kommit igång med vattenträningarna nu i sommar. Förra sommaren blev det ju ingen vattenträning pga. av större renoveringar på vårt hus, ibland måste man ju prioritera. Vi tränar nu inför Elitklassen med Herman och Startklassen med Melwin. Vi tränar hemma i Källby nere vid båtgården där vi får lov att vara och träna med våra hundar. Vi tränar i en sk ränna där man sätter i och tar upp båtar som ingen båtplats har utan bara ger sig iväg ut under dagen. Det blir djup efter några steg där och är kanon att träna med hundarna. I höstas lade dom dit en flytbrygga också, kanon för oss som annars måste åka i väg till ett annat ställe för att träna brygga med våra hundar. Nu har vi allt UTOM en båt för vår träning. I Backamo, som ligger strax utanför Lilla Edit finns både båt och brygga och en strand där man får vara och träna om man är medlem i Newfoundlandsklubben, men resan dit tar 1½ timme, sedan ett par timmars träning och 1½ timme hem igen. Så det är ju inte bara att slänga sig iväg hur som helst. Men vi har varit iväg en gång nu i sommar och tränat i Backamo och hade då tur att Britt, utbildad vatteninstruktör kunde komma och hjälpa oss med vattenträning. Det var guld värt att få lite tips och idéer då man blir lite låst när man tränar själv och inte tänker på vissa saker. En hel del frågor hade man också som man fick svar på. Tack än en gång Britt för all hjälp.

När det gäller Melwin så behövde han få prova båten nu när vi hade tillfälle för det. I Startklassen skall han skall simma ut till båten och dra in den på land, något som han aldrig har fått gjort innan eftersom vi inte har tillgång till en båt. Vi har försökt få honom att ta repet både på land och i vatten utan framgång här hemma. Melwin som gärna kampar med allt, vill inte ta i repet. Britt gjorde då så att hon satte en dumme i ändan av repet och kampade med honom samtidigt som hon emellanåt erbjöd honom repet. Efter en bra stund så tog han äntligen repet och efter det fick vi honom att simma ut och ta repet och komma in till land. Sedan togs båten fram så den fanns i närheten då han simmade ut och tog repet för att han skulle bli van vid den. När detta gick bra så gick man med båten bredvid honom samtidigt som han simmade in med repet och sedan drog man båten bakom honom och till sist satte man repet hängande ner för båten då han skulle simma ut och hämta repet för det är ju där som repet sedan kommer att hängas ner. Och till sist så drog han båten till in land, duktig kille.

Melwin har lite problem med ingångarna i fot position då han kommer upp med apporterna och detta skall Pelle träna vidare med på land. Melwin släpper också emellanåt apporten innan han kommit upp i fot position pga av att han tex skakar sig, eller är ivrig att få sin belöning, också något som behövs tränas på. Annars fungerar nu det mesta inför Startklassen. Hopp från bryggan är inga problem och han hoppar mycket snyggt med fint avstamp, högt och långt ut. Så när han skall hoppa från båten senare i Elitklassen blir det säkert inga problem.

Herman som skall starta i Eliklassen skall sitta i båten tillsammans med mig medan en roddare tar oss ut i vattnet. Där ute skall Herman hoppa från båten, ta repet som jag erbjuder och sedan dra in oss i land. Herman hoppar gladeligen i båten, och när jag säger hopp så vill han verkligen hoppa, men gnyr och försöker men ”tvekar”. Detta gör han även vid bryggan även om det går fortare med hoppet där. I detta momentet med båten så kastas ju heller ingen apport eller liknande i vattent innan han skall hoppa och som triggar honom till att hoppa. Vi var då tvungna att få Herman att inse att apporten=repet kommer efter hoppet. När han väl hoppade och fick belöningen=repet (Herman älskar att dra in båt) så var det inga större problem, och han fattade gallopen.

 När det gäller hans ”tvekan” inför hopp, bla på bryggan så kom Britt med ett förslag till vad det kunde bero på. Henens hund Hera, en Newfoundlandstik på 9 år, SM vinnare och vattenchampion och pensionerad nu. Hon har artros och har alltid ”tvekat” pga. detta. Hera måste hitta rätt avstamp innan hoppet för att det inte skall göra ont. Herman har ju problem med sina ben och det kan ju vara samma med honom, sade Britt. Jag tittade extra på Herman då han skulle hoppa från bryggan och ser då att han lyfter huvudet högt under tiden som han letar efter rätt position för hoppet. Även när han hoppar så håller han huvudet mycket högt. Herman har ju problem med öronen och jag tror att det är DET som gör hans ”tvekan” . Problemet är ju inte att han INTE vill hoppa, han försöker verkligen och han vill hoppa, så det är nog så att han vill hitta rätt position så han slipper få vatten i öronen. Även benen kan ju vara en delvis orsak också. Så jag känner att det är bättre att Herman får sin tid (även om det inte får dröja hur länge som helst) med att hitta rätt position och ta dom avdrag som ev domaren ger mig för ”tvekan” än att stressa på Herman.  

Riktad apportering och Riktad livbojsförare består i att hämta två apporter i det ena momentet och två figuranter i andra momentet. Man får inte veta innan vilken apport/figurant hunden skall hämta först, alltså antingen höger eller vänster. Detta får man veta först precis innan momentet på en tävling. Därför behöver man lära in hunden skillnaden på höger och vänster. Detta håller jag nu på att öva in med Herman. Jag har ju hittills tränat höger och vänster i vattnet (pga. Hermans ben slits mer på land med snabba igångsättningar) med två figuranter som kan hjälpa Herman där ute om han simmar åt  fel håll med att locka på honom. Har bara kört höger än så länge för att få in det. Britt berättade att hon alltid skickade ut Hera utan att säga vilket håll hon skall simma först och hämta. Simmar Hera mot fel så ropade Britt på Hera som då vänder upp mot Britt och Britt kan då säga tex höger och visa med handen vilket håll hon skall. Man får använda både röst och hand. Så nu skall jag i stället prova det som Britt gör med Hera, alltså låta Herman simma ut innan jag säger något.

Det jag då måste lära honom är t.ex. ”vänta”, ett kommando jag även använder på land och alltså något han kan. Använder vänta då vi är ute på promenad och jag vill att han väntar på oss andra om han gått iväg för långt. Jag behöver nu bara lägga till i kommandot “vänta” med att han skall vända sig om när jag säger vänta. Jag provade detta nästa promenad vi gick efter Backamo och det var inga problem, Herman fattade direkt, så nu skall vi bara träna detta i vatten. Jag funderar då på att ha en lina på Herman som är MYCKET taggad att simma efter en apport och troligtvis inte hinner lyssna på mig då jag säger vänta. Jag kan ju då med hjälp av linan stoppa honom om han inte lyssnar och förhoppningsvis få honom att vända sig om mot mig. Skall bli så spännande att se hur detta kommer att fungera.

Ett annat problem jag har är momentet Livräddning av figurant. Figuranten ligger livlöst i vattnet. Jag och Herman skall simma ut i fot position till denna personen. Herman skall uppehålla sig på något vis där vid oss medans jag tar tag i figuranten och sedan skall han dra in oss båda på land. Problemet som uppstod i detta momentet var att Herman gärna ville simma runt den livlösa och det hade ju fungerat bra OM Herman förstod att han inte kan simma precis vid figurantens huvud  som han annars kan och gör då han livräddar med tex livboj. Den livlösa ligger ju nu med benet helt ut och Herman simmar ju då PÅ figuranten. Det jag behöver träna Herman på är att få honom att simma ”före”, alltså fortsätta simma rakt ut medans jag tar tag i figuranten. Kommandot före kan Herman på land, så förhoppningsvis kan jag få honom till detta även i vattnet. Jag får använda två kommando ord ute vid figuranten. Så jag tänkte Före och sedan Mot land som då skall betyda att Herman skall vända där ute i vattnet och komma INTILL mig och sedan dra in oss till land. JA det skall bli SÅ spännande att få prova detta nästa gång.

Ja, som Ni märker har jag mycket att skriva när det gäller vatten träningen. Ett långt första inlägg blev det så jag skriver mer om vår träning nästa gång. Säkert inte så intressant för alla, men något som ligger oss varmt om hjärtat. Jag beskriver nu hur vi tränar och hoppas att någon annan som tränar vatten kanske kan ha nytta av det jag skriver i sin träning. Skulle också värdesättas högt om jag/vi fick tips och idéer av Er som tränar/tävlar vatten på vår träning. Är det några fler som skall åka på Newfoundlandshundensdag??

Här var det dåligt uppdaterat ser jag, vet inte varför det blir så mellan varven. Kanske för att det inte händer så mycket, fast händer saker gör det ju när jag tänker efter. Molly har tex varit inne och spolat sina öron efter medicineringen i 14 dagar och nu hoppas jag att hennes öron blir helt bra. Hennes operationsår efter juvertumören är helt läkt nu och hon har ingen tratt. Melwin och Pelle går sin lydnadskurs och det går mycket bra. Melwin älskar att jobba och speciellt då att gå fot.

Melwin och husse 

Jag tog med Herman och åkte med Pelle ut till klubben då han skulle på sin kurs med Melwin, tänkte träna lite lydnad med honom. Jisses vad taggad Herman var, det var så jag fick lite dåligt samvete för att jag inte har tränat någon lydnad direkt under vintern. Visst blir det lite fot, inkallning och framåtsändande emellanåt under promenaderna, men inte mer. Hermans sättningar var spikraka och jag kan säga det att hade vi tävlat så hade vi fått mycket höga poäng, min duktiga vovve.

Kortet är några år gammalt 

Snart börjar äntligen vattenträningen, skall bli så kul. Det tycker nog även våra hundar då dom älskar att jobba. Lydnaden har jag ju fått lägga på hyllan i och med Hermans vinklade framben som gör att det blir alldeles för hög belastning med tex hopp och inkallning med ställande som ingår i lydnadsklass 1. Nåja, vi har tagit LP1 och det är jag mycket nöjd med och jag vet att vi hade kunnat gå högt i lydnadsklasserna om bara Hermans ben hade hållit. Nu satsar vi i stället på att Herman blir vattenchampion. Tre första priser i Eliten nu och en utställning med ett 2:a pris som bäst så är vi där.

Skall också bli roligt att se hur Melwin kommer att uvecklas då det gäller vattenarbete. Förra sommaren blev det inte mycket vattenträning i och med att vi renoverade en hel del på huset och tomten. Men i år skall vi satsa helhjärtat på vattenarbete.

Molly är nu opererad för sin juvertumör. Veterinären tyckte inte att den såg elakartad ut, så det hoppas vi på. Oturligt nog drabbades Molly strax innan av en öroninflammation och när operationen var över så tyckte inte veterinären att hon skulle behöva ha tratt eftersom det förvärrar hennes öroninflammation. Molly var så duktig och det räckte att jag sa nej en gång då hon tänkte slicka på operationssåret och sedan rörde hon inte såret mer, eller ja, inte när vi SÅG i alla fall. Men under natten passade den lilla damen på och några dagar senare såg jag att hon slickat och bitit på såret och att det hade gått upp.

Fick åka till veterinären igen, men han ville helst inte sy igen såret då Molly nu fått inflammation i operationssåret, så veterinären klistrade i stället igen den öppna glipan. Molly fick även en tratt denna gången. Tyvärr höll inte den klistrade ytan utan redan på kvällen hade såret gått upp igen. Ringde åter till veterinären som sade att såret nu fick vara öppet och att jag skulle höra av mig om en vecka igen om inte såret gått ihop.

Molly skall in nästa vecka och spola öronen. Jag har fått medicin som jag ger henne två gånger om dagen för öroninflammation. Hon har också fått antibiotika för inflammationen på operationssåret. Molly är pigg och glad och man kan inte tro att hon är nyopererad och har en öroninflammation, skönt.

Hyfsat väder fick vi under påskhelgen. Såg både tussilagor och fjärilar, härligt. Vi har bla under helgen städat i ordning på ute altanen till Melwins förtret. Det låg nämligen en snöhög kvar där som har varit mycket hög efter det att Pelle skottade ner snö från taket. Det kommer inte åt någon sol där den lilla högen ligger så vi bestämde oss för att skotta bort den då vi skulle spola av altangolvet med högtryck.

Melwin ligger gärna och sover i denna snöhögen när han går ut på baksidan, trots att den större delen av altanens trädäck är ren från snö.Så när Melwin såg att vi började skotta bort snön så gick han direkt till snöhögen och lade sig tillrätta med huvudet ner och sneglade på oss och det såg ut som om han tänkte att - nääää, denna snö högen rör Ni inte. Till slut var det bara den snö kvar som låg under Melwin och när Pelle började skotta lite lätt inunder honom så flyttade sig Melwin till slut om än mycket motvilligt. Ja stackars Melwin Pelwin.
Här nedan kommer bilderna på det hela.

Min snöhög   

Tyvärr syns inte Melwins blick så bra på bilden, men den ser alldeles uppgiven ut.

Den sista snön under Melwin

Melwin får till slut resa på sig

Måste ju berätta om lille Melwin och hans extra ”förtjusning” av hästskit. Alla våra hundar gillar hästskit, men Melwin är nog extra förtjusta och försöker på alla sätt och vis att smita dit och ta sig en mumsbit innan husse kommer. Nu sist då vi gick med Lena och Micke så sa jag till Pelle innan vi kom till det stället där jag visste att det låg hästskit så att han skulle vara beredd. Men tror Ni inte att Melwin i alla fall hann smita och man kunde verkligen se hans glädje bakifrån som om han bara ville reta Pelle. Pelle sprang efter och när Melwin kom fram och förstod att Pelle kom efter så sprang han förbi hästskiten och ut på fältet i en cirkel och såg verkligen superglad ut. Det såg så roligt ut och alla skrattade vi gott. Naturligtvis hade ingen av oss kamera med sig.

Kan ju fortsätta att berätta att vår Melwin nu vet hur man skall ta sig ut till hallen. Eller ja, det har han vetat länge, men inte gjort det så att säga. Det började tidigare i veckan att jag hörde att någon höll på med grinden i tvättstugan ut till hallen. Jag trodde det var Pelle som då var ute på framsidan. Men förstod efter en stund att det inte kunde vara Pelle då det höll på en bra stund. Jag går då och tittar och ser att Melwin hade puttat bort kompostgallret som står framför grinden. Melwin kan nämligen öppna den barnsäkra grinden sedan innan, så kompostgallret har vi satt där för att han inte skall komma åt att öppna grinden. Nu stod Melwin på gallret medans han bearbetade med att få upp grinden genom att köra under huvudet under grinden och sedan vicka så att den går ur led och öppnar sig. Detta hände ett flertal gånger under veckan. Jag och Pelle tyckte att det var konstigt att han bara gjorde så när Pelle gick ut mitt på dagen men inte när Pelle gick till jobbet på morgonen eller om jag åkte iväg någonstans.

Men i fredags grusades den tanken totalt då jag på morgonen kommer upp och grinden står öppen till hallen. Kattmaten som vi har där ute var uppäten och en nöjd Melwin låg och sov i köket och låtsades som om inget hade hänt. Som tur var hade han inte tagit sig ut genom ytterdörren, något som han kan. Nu har jag bundit fast kompostgallret direkt på grinden och kompostgallret går ner till golvet så att Melwin inte kan köra inunder huvudet där. Får se hur länge detta får vara innan han kommer på hur man tar sig ut ur denna anordningen

Skulle ha uppdaterat i går, men lite annat kom emellan.
Jag har nu varit hos veterinären som kände och klämde. Jo det var en juvertumör, men veterinären trodde inte att den var elakartad Veterinären tyckte Molly var för ung (hon är 8 år), men man kan så klart inte veta. Tumören sitter ganska så djupt och skall opereras bort torsdagen den 8 april klockan 8,15. Ja nu håller man alla tummar man har på att det är en godartat tumör och inget annat.

I går när Molly som vanligt låg i mitt knä utsträckt på rygg då jag såg på tv:n så känner jag helt plötsligt en knuta vid ett av juvren på Molly. Har ju läst om stackars Signe, Monikas schäfer som fått elakartad juvercancer så Ni kan ju föreställa Er vad jag tänkte direkt, CANCER. Har ringt min lokala veterinär nu i morse och skall dit idag klockan 15,55 så skall han titta på det. Jag hoppas ju verkligen att det inget farligt är. Hon är 8 år och det är ju tyvärr då som sådana här saker dyker upp.

Jag fick penséer och krokus som alltid på min namnsdag den 15 mars av min mamma och min lillasyster. Detta har jag fått sedan Christel tillkom på kalendern. Men i år är första gången som jag inte vågar ha dom ute över natten då det är mycket kallt.  Solen värmer på dagarna, men det är fortfarande kyligt och det tar sin tid för snön att smälta och man börjar ju undrar hur lång tid det skall ta innan snön är borta?  I vanliga fall så har man ju redan ansett att våren är här, men i år känns våren långt bort.

Kurserna börjar nu i slutet av mars, men träningsinspirationen känns långt borta för min del. Under promenaderna kör vi emellanåt lite upplet, fotgående, inkallning, men mycket mer blir det inte. Läste att Marita tränar en massa saker inomhus med Zelda. Nu skall hon träna Zelda på att släcka lampor. Vilken inspiration hon har, önskar jag fick lite av hennes. Jag har ju länge tänkt träna Herman med att lägga olika saker i olika backar, alltså sortera, men jag har inte kommit längre än till tanken. En av anledningarna är att man har fyra mycket arbetsvilliga hundar som vill vara med samtidigt. Man kan ju givetvis vara i ett annat rum och träna, men ja, inspirationen finns helt enkelt inte där. Jag hoppas den kommer tillbaks snart.

I söndags var vi och tittade på Lena och Plexus som har tränat agility i vinter. Dom hade en avslutnings tävling. Plexus och Lena var mycket duktiga och med tanke på att Lena inte ens vågade släppa Plexus förra vintern då hon var och tränade och dessutom hade problem med gungan så gick det som på räls. Visserligen diskades dom två gånger, men vad gör det. Vi vet ju vilka framsteg dom har gjort. Grattis Lena och Plexus till ett bra lopp. Bilderna blev tyvärr inte bra. Inget bra ljus i ridhuset där dom tränat och tävlingen ägde rum. Men ett par bilder kommer ändå.